Salsa

2012-05-18

Ca kl 16:45 Salsa ligger och sover i hörnet i köket och börjar plötsligt fäkta vilt med benen och snurra runt, runt. Det ser ut som att hon trasslat in sig i köksstolarna och inte kommer upp. När jag kommer fram ser jag att hon fäktar okontrollerat med benen, har hjärtklappning och flackar med blicken fram och tillbaka. Hon dreglar. Anfallet håller på i ca 1 minut. Efteråt kan hon inte resa sig och är lealös i bakpartiet. Efter max 5 min bär Peder ut henne till bilen och när vi ca 3 min senare kommer fram till Hund och kattkliniken kan hon gå ur bilen själv till butiken. Hon tar kontakt med veterinärsassistenten Efter ca 15 min i butiken kommer ännu ett anfall. Denna gång skakar hon och kan inte stå på benen. Hon lägger sig ner och skakar och dreglar. Detta anfall håller på i ca 1 min. Efter detta får hon dis--- och blir groggy. Hon tittar sig omkring, fram och tillbaka och sedan lägger hon sig ner. Hon daskar med huvudet fram och tillbaka. Efter ca 5 minuter blir Salsa stel i hela kroppen, särskilt benen och är stel i ca 5 min, eventuellt lite längre, hon har inte darrningar i kroppen, dreglar inte och har inte hjärtklappning. (Var detta ett större anfall som medicinen avvärjde?) När kroppen slappnat av kan hon efter ca 5 min resa sig och går ett varv runt i butiken och sedan gå in i bilen utanför och vi åker hem. Salsa vilar i ca 30 min och sedan piper hon och hoppar direkt ner när jag frågar om hon vill ha mat. Hon äter upp allt och går sedan och lägger sig och sover. Hon reagerar på när det går förbi någon eller när jag pratar med henne. Hon är trött men ”sig själv”.

Prinsessan ska till veterinären på måndag för observation och konsultation. Vi är alla trötta nu, men hon är sig själv och vi tvåbenta försöker lugna ner oss efter forskning genom hundvän och Internet.

Här är världens finaste tjej ute på utflykt, dagen efter sin födelsedag dock. Fint väder, men tyvärr fick hon inte göra som hon ville och bada, dagen till ära. Det blev däremot en kall hot dog att snabbt sluka (finfördelad för bästa/långsammast njutning) innan dagens utflykt fortsattes.

Finaste prinsessan!

Prinsessan på vinterutflykt!

Salsa och matte har äntligen semester. Detta innebär att vi inte tänker göra något annat än att ha det mysigt tillsammans och göra roliga saker, helst utan att planera för mycket. I skrivande stund är vi i Göteborg och har det trevligt. Långa promenader, med vattenflaskan i ryggan, och massor med bad. Salsa klagar inte på någotdera av dessa. Över midsommarhelgen har vi dels varit en sväng på Björkö och sedan också mycket inne i Göteborg stad och kikat oss omkring. Man kan inte annat än att känna sig hemma här. I torsdag och lördags blev det bad (för Salsa, matte fegade ur och badade bara tårna) på Saltholmen och idag bad i en närliggande sjö. Det är så härligt att se hur Salsa, hunden utan "ON-knapp", förvandlas när hon känner doften utan vatten. Bada slår till och med mat, och då är det verkligen inte illa det! Här kommer några bilder på en lycklig Salsa på Sveriges framsida.

Kvällens kurstillfälle var inte helt lyckat för Salsas del. Hon tyckte att det var alldeles för hög sly och hon kunde inte hålla motivationen uppe. Det var ett spår med två bloduppehåll (som Salsa tycker om) och fyra vinklar (som Salsa gärna slarvar med). Matte gjorde sitt bästa för att peppa på rätt sätt och rätt tillfälle, men det är lite svårt att veta när man ska prata och när man ska vara tyst. Vid några tillfällen hittade Salsa koncentrationen och spårade, men det var mest okoncentration och snurr-snurr runt i ingenmansland. Matte fick klapp på ryggen för bra linföring, så det var roligt iaf, särskilt när det var så hemskt svår terräng. Matte som inte tränat på en halv evighet pustade och flåsade som en orutinerad pensionär efter att både lagt spår och sedan hopp-skutt-sprungit genom spåret med Salsa. Jag tog lite bilder när vi satt och fikade i väntan på att kunna gå spåren. Vi blev bjudna på grillad korv av en av de snälla kursdeltagarna och hennes sambo. Det var mycket uppskattat av både tvåfotingar och fyrfotingar. Vår ledare tog även lite foton när vi gick spåret så ni får se lite hur det kan se ut när vi är ute och leker på torsdagkvällarna!


     

     

Jag läste på Facebook nyss att det är en bekant som även hon tycker det finns vissa "besvärligheter" med att köpa blod i mataffärer. Det är ju inte det roligaste att kassörskan ropar: "Vad kostar blodet?" till en kollega så att resten av folket i kön stirrar på en som man vore en galning. Jag kom på när jag läste detta att jag glömde berätta om min favoritreaktion när jag ringde runt efter blod. Det var en kille som svarade när jag ringde. Han blev helt förskräckt, vägrade förstå vad jag sa och ersatte med slumpvis valda andra produkter innan jag övertydligt förklarade vad blod var för något och hur jag tänkte använda det, då svarade han tveksamt om det var en apoteksvara! Det var riktigt svårt att hålla sig för skratt i telefonen då!

Idag har vi träffat en väninna och hennes urgulliga lilla 9,5 veckas valp. Ramses. Salsa tyckte han var jätteläskig. Valpar är läskiga tycker hon. Jag tycker hon kan vänja sig och inte springa och gömma sig för att det kommer en liten hoppig knatte efter henne. Men men, vi får ta det lite i taget så kanske hon vant sig lite granna med honom tills han blir tonåring i alla fall!

Här är en bild på Salsa när hon hade sin "badring" på sig efter operationen. Visst är hon den sötaste blåbärsmunk med lakritsfyllning man kan tänka sig?!

Igår var vi hos veterinären och tog ut stygnen. Hon kröp nära golvet in i undersökningsrummet. Jag tror att hon befarade att det skulle bli jobbigt, men veterinären gav en lugnade omklappning som betryggade henne lite. Några stygn hade ramlade bort av sig själva, de andra försvann fort. Salsa lyfte upp huvudet från undersökningsbordet och viftade på svansen när det var klart, så gulligt. Hon såg så lättad ut. Kanske kände hon också på sig att vi inte ska dit igen på länge nu? Jag håller tummarna hårt för detta. Hon sprang mot utgången när vi kommit ut ifrån rummet, men idag var det dags att betala räkningen. Spännande att se slutsiffran, men det hade inte gjort något om någon annan dykit upp och sagt: "Nämen, det här vill ju jag betala!". Ingen dök upp, men visst hade det varit trevligt!

Jag är mycket nöjd med och tacksam för hur den huvudansvariga veterinären och övrig personal tagit om hand Salsa, och matte också för den delen, det bemötandet tror jag inte man får överallt. Hund & Kattkliniken (i Bista) i Örebro rekommenderas varmt.

Idag efter jobbet åkte matte och lade ett spår åt Salsa. Jag kände mig allt lite busig när jag hade klöv och blod i kylskåpet på jobbet i väntan på att arbetsdagen skulle ta slut så jag kunde ta mig iväg direkt. Cykeltur och lite pyssel med mina hemmagjorda "snitslar" av klädnypor och färgglada sugrör, blod och klöv, men bra gick det! Matte cyklade sedan till dagmatte och hämtade Salsa och mötte upp en vän/"utnyttjad gratis arbetskraft" för att sällskapa i skogen som pass opp och sällskap. Tyvärr var det lite blåsigt, så Salsa, som nu fattar helt vad detta gäller, tog endast 1 av 4 vinklar i vinkeln, de andra genade hon igenom. Hon tog sig två ganska stora utsvävningar, men eftersom det fanns vindar så var det hemskt svårt att veta om hon visste vad hon häll på med. Hon hittade dock fram till klöven och började tugga på den innan matte ens hunnit fatta att vi fått fram till slutet av spåret. Duktig flicka! Sedan så fick hon bära lite klöv. Helst ville hon tugga klöv, men jag hoppas på att kunna använda den igen, så matte snodde tillbaka den efter ett kort tag. Sedan blev hon lite uppvirad och skällde på några stackars små orienterare, som inte verkade märka av henne. Sedan var det två andra små söta orienterare som kom fram och hälsade på henne och sa att hon var så fin. Är det fel att visa en klöv för små barn? Ja ja, de verkade inte så förskräckta, och de frågade ju vad hon gjorde ute i skogen med "snitslarna". Nästa gång jag lägger spår vill jag inte ha någon vind alls.

Kvällens spårkurs gick jättebra. Salsa tyckte det var lätt. Nu vet hon hur det funkar, så nu tycker hon att hon kan hinna med att sniffa efter lite andra saker också. Riktigt så är väl inte tanken, vi får träna att hålla oss till spåra "rätt" spår. Det var så roligt att se de partier där hon verkligen sprang fram på rätt linje så att matte var tvungen att springa, ducka och hoppa i snabb takt för att hinna med. Det är en utmaning att vara på den sidan linan också! Lustigt nog slumpade det sig så att hon fick spåra över ett brett dike denna gång med, men det gick så bra så. Matte plumsade mitt i när hon spårade, men har ju världens bästa stövlar, så det var ingen fara. Salsa tyckte det var så roligt att få bada lite att hon "spårade" lite extra i vattnet en sväng när spåret vinklade sig tillbaka mot vattnet. Hon var dock inte svår att få tillbaka till torra land. Förutom en sväng där hon tokskyndade åt galet håll, men sedan gick tillbaka, så gjorde hon så jättebra ifrån sig. Som matte blir man så stolt! I helgen blir det inga egna spår, och på måndag så ska stygnen på magen tas, men på tisdag kanske vi kan få till ett spårläggande om matte bara biter ihop och använder tiden efter jobbet effektivt. Mycket lyckad och trevlig kväll!

Tänk vad vi har hunnit med sedan sista gången jag skrev. Salsa har återhämtat sig bra sedan sin hemska tamp med magomvridning. Vi har tagit det lugnt ett bra tag och Salsa har ätit upp sig. Vilket inte Salsa klagar på direkt! Eftersom hon bevisligen är känslig i magen så får hon numera mat ca 4 gånger om dagen. I början var det riktigt besvärligt med en hund som många gånger om dagen (och tidig morgon och sen kväll) skriker, ja skriker, efter mat. Hon får numera bara uppblött foder och har inte spytt en endast gång sedan hon fick börja med det. När det är uppblött ser det också mera ut i matskålen. "Tjohoo!" är Salsas reaktion till det. Nu har hon dock vant sig vid att få mycket blöt mat fyra gånger om dagen och skriker inte längre, vilket matte jublar över.

Nu i onsdags så har Salsa varit inne hos veterinären och opererat sig för att sätta fast magsäcken. Operationen gick smidigt och Salsa kom ut lite omtäcknad med glad när jag hämtade henne på eftermiddagen. Det gick i snigelfart hem (vetten hade sagt att det var okej att gå lilla vägen hem). Väl hemma tog vi det lugnt och myste. Torsdag och fredag fick Salsa vara hemma från dagmatte och matte kom hem på lunchen.

Lördag förra veckan började Salsa och matte en viltspårskurs. Man kan inte säga att det bara är Salsa som började, matte behöver också tränas upp! Det var ett glatt gäng som samlades på lördagförmiddagen. Matte hade inte fått så mycket sömn natten till lördag så hon var minst sagt redo att somna när som helst. Salsa, som nu löper, tyckte att kursdeltagarna var hemskt intressanta, särskilt en kille som hette Tryggve. "Wow, vilken läckerbit! Han vore något att ha som pappa till mina valpar. " sa hon entusiastiskt till matte, som inte delade Salsas glädje. När det var Salsas tur att gå spår så gick det mycket långsamt, men framåt. Det svåraste i första spåret var att överhuvudtaget fatta vad som gällde. När hon kommit fram till första klöven var det verkligen som att det var en glödlampa som tändes över Salsas huvud. "Aha! Var det en så'n här som vi letade efter? Den är ju smaskens!". Första spåret var rakt, nästa var en vinkel. Vinkeln gick betydligt snabbare, nu när Salsa visste vad som var poängen med allt tjohej. Klöv nummer två hittades och vi återgick till gruppen. Det var lite drygt att sitta och vänta på att få gå spåret i ca 1-2 h, eftersom vi tvåbenta kursdeltagare lade spåren själva. Det var dock en lyckad dag och förutom att matte längtade ihjäl sig efter att få sova så längtade vi till nästa kurstillfälle, kanske av lite olika anledningar dock! Kursen går ute i bushen så vi var minst sagt glada att få skjuts in till Örebro igen av en kursare som skulle till M-berg. Självklart var det även detta ekipage som 50% bestod av Salsas ivriga kärlek, Tryggve! Tryggve gjorde ganska snart inpå avfärd emot Örebro ett kärlekshopp ifrån bagageutrymmet till baksätet för att nå den svarta undersköna damen i framsätet. Bilen stannade, Tryggve fick banning och placerades igen i bagageutrymmet där han sedan suktade efter sin dam på avstånd. Damen suktade även hon, på avstånd.

Andra kurstillfället var nu i torsdags och det gick ganska bra. Salsa hade lite glömt av sedan sist vad det handlade om (löpminnet är varken kort eller gott) så spåret, som nu bestod av enda ett spår med två vinklar blev lite för drygt för henne. Det var ändå ett bra träningtillfälle för både henne och matte, som gjorde sitt bästa att hantera linan, vilket INTE  är det lättaste! Vi fick med oss två klövar hem att träna med. Blod skulle inköpas på ICA.

Inköp av blod var lättare sagt än gjort. På kursledarna lät det som att det bara var att traska in i närmaste mataffär, riktigt så enkelt var det inte. En del av de förfärade handlare matte mötte i telefonen verkade tro att det var en "vampyr-wanna be" de fått på tråden. På 11:e försöket blev det dock napp och matte var lycklig att hon fattat telefonen innan det drogs ut för att handla blod. En parentes är att väl på plats visade sig mataffären vara ett riktig fynd. Matte hittade grynkorv (som jag längtat!) och en massa andra udda finfina saker som inte finns att få tag i i andra Örebroaffärer. Klädnypor och sugrör inköpes också, samt en fin marinad och engångsgrill som användes till kvällen. Härligt!

Nu, idag, så har matte lagt sitt första spår på egen hand, tillsammans med assistans som villigt stått till hjälp med med klädnypor och färgglada sugrör (kunde inte för allt i världen hitta snitselband någonstans!). Två timmars liggtid med shopping och sedan hämtade vi Salsa. Salsa fattade direkt vad det handlade om och gick på JÄTTEBRA! Både matte och J. var mycket imponerade av hennes insats. Eftersom jag inte ville gå på för hårt så lade jag ett rakt spår och ett med en vinkel, som första gången. Salsa ångade på så mycket att hon gick på spår 2 innan matte ens fattat att hon gått klart det första! Notering till mig själv att ha större avstånd mellan spåren nästa gång. Hon var så duktig! Det blåste dock lite granna, så hon gick lite annan väg än blodets väg i vinkeln, men matte visade på vinkeln och då tog hon språngmarsch direkt till klöv 2 som hon triumferande tog i munnen! Duktig hund och mycket lyckliga tvåbeningar åkte hem efter Salsa gått sina två spår på mellan 10-15 min max. Det var riktigt roligt och en trött hund åkte med hem. Matte är så spänd över hur det kommer gå nästa torsdag på kursen!

Matte och Salsa traskade igår morse (onsdag) till veterinären för att Salsa skulle opereras. Vid fem-tiden traskade matte och Salsa hem igen. Det blev ingen operation. Veterinären berättade att när de gått ner i magen (via halsen) så såg han att Salsa inte var läkt i magen vid tolvfingertarmen, det var fortfarande irriterat och elakt. Så veterinären tog prover som skickats iväg till Strömsholm (svar väntas till, förhoppningsvis, tisdag nästa vecka). Matte blev så less när hon insåg att karusellen inte verkar vara ens nära slut. Det positiva är självklart att Salsa är pigg, glad och har sin personlighet helt tillbaka. Hela vårt lov har vi haft det lugnt och skönt. Salsa har pipit som sitt gamla vanliga matgalna jag (om inte ännu värre), fått mat många gånger om dagen och blivit allmänt ompysslad och gosad med (nergosad blir hon dock så gott som alltid iaf!). Nu är det bara att invänta provsvar och fortsatt veterinärpendling och räkningen ska bli "skoj" att se sen! Jaja, det är ju mitt lilla hjärta som jag älskar, men jag tvivlar verkligen på om jag är menad att ha hund. I natt sover hon hos nya dagmatte, matte har haft en lååång ansträngande dag. Imorgon kväll ska jag gosa henne tills hon suckar åt mig, då ska jag gosa henne ännu mer.

Nu har vi varit hos veterinären måndag och tisdag och äntligen fått tillstånd till att ha lite välförtjänt sportlov! Salsa har fått smaska kontrast och undersökt "reseväg" i mage och med bra resultat av det så fick vi ta semester och vila upp oss. Operation för att fästa magsäcken är inbokad till onsdag nästa vecka. Det känns positivt. Salsa behöver bara äta upp sig, i övrigt kan jag nog säga hon redan är tillbaka i sin gamla form. Personlighet och beteende är det gamla vanliga; matgalen och kärleksfull!

Vi ses nästa vecka!

Idag (måndag) har matte och Salsa haft en minst sagt oangenäm dag, minst angenäm för Salsa.

Vi vaknade imorse, gick upp vid 07, Salsa fick uppblött frukost, ca 0725 gick vi iväg till dagmatte. Salsa lekte och var glad på vägen, hon busade med kopplet som vanligt. Det är ju hon som ska hålla i handtaget, inte matte. När matte kom tillbaka från första lektionen så var det sms ifrån dagmatte, tätt följt av ett samtal om att Salsa inte mådde bra. Dagmatte misstänkte förstoppning eftersom hon gnydde av smärta när hon kände på buken. Salsa var hängig, ledsen och gnydde och hade ont. Som tur var kom matte in i telefonkön till veterinären i sista stund, 0955, och fick en tid till veterinären på eftermiddagen. Matte fick hjälp av snälla kollegor att täcka upp eftermiddagens lektion och kunde åka iväg för att hämta upp sin lilla tjej.
Vilken tur man har som har en så observant dagmatte som tar Salsas beteende på allvar direkt. När jag kom fram till dagmatte så kom Salsa med nöd och näppe fram till mig för att hälsa. Hon krashade ner i knäet på mig direkt och hade synbart ont i sin svullna mage. Dagmatte berättade att Salsa skrikit högt tidigare för att hon hade så ont. Som tur var gick bussen (den enda som går ut till veterinären) precis utanför dagmattes dörr så vi linkade ut och väntade i god tid innan bussen skulle komma, inte vill man riskera att missa den när de går så sällan. Salsa var duktig och stod upp när vi väntade, men stod i en spänd ostbågeposition. Hon var så nära mig, så mammig min lilla älskling.
Väl framme hos veterinären sjönk vi när i soffan/på mattan och väntade 20 min på vår tid. Det var för ovanlighetens skull lugnt i mottagningen och vi kom in snabbt. Veterinär 1 bedömde snabbt att Salsas mage skulle röntgas, men tanke på hur hon gick och hon hon skrek när han kände på magen. Röntgenbilderna visade att Salsas mage var dubbelt så stor som den borde vara och var full av gaser och massor av mat. Salsa slussades direkt in för att få magen tömd. Matte, som är minst sagt känslig i vovve-vette-sammanhang grinade sedan ett tag tillbaka. Hon blev så dålig så snabbt. Det var bara att bita ihop, grina i väntrummet och vänta.
En sköterska och veterinär 2 kom ut och sa, om varandra, att Salsas mage hade tömts på ca 7 dl blöt mat och att hon skötte sig bra. Som alltid den lilla gullungen. Ni kan inte förstå hur skönt det var när hon kom ut efter första tömningen. Direkt såg hon mycket piggare ut, och såå lättad. Vi gick ut en liten kortis utanför dörren och hon fick nosa och andas lite utomhus. Vi gick in igen och Salsa fick en liten dust till med sonden. Därefter satt vi på golvet tillsammans i ett rum och Salsa sov vid min sida (hon fick dropp), med huvudet på mitt ben, och jag satt och lutade mig mot väggen och hade ont i ryggen, men vad gör man inte för att få sitta tätt, tätt intill världens finaste hund. Veterinär 1 och 2 (plus sköterska 1 och 2) kom och pratade med oss fick vi veta att det handlade om en tidigt upptäckt start till magomvridning. Med tanke på vad som hände Salsas pappa så blir man ju minst sagt orolig. Jag vet ju inte omständigheterna kring det, men det vore ju hemskt om även något sådant kan gå i arv.
Efter att Salsa fått tillräckligt med dropp fick vi gå hem. Veterinären sa att promenaden hem var lagom lång för Salsa så vi promenerade hem i långsamt tempo. Väl hemma fick Salsa hoppa upp i sängen och sova med matte hela kvällen med sin oroliga matte. Vid 2015 gnällde hon och kändes så hård runt magen att matte ringde veterinären och frågade hur vi skulle göra. Vi fick rådet att ringa upp och 30 min och berätta hur det utvecklats. Vi gick ut några steg utanför dörren, sedan igen efter 30 min, och Salsa verkade faktiskt rätat ut ryggen lite, och andades inte lite häftigt som en halvtimme tidigare. så nu ligger hon i sin Biabädd och sover (det var nog skönt att ligga lite kallare igen) och hennes dötrötta matte tittar till henne då och då för att se att hon fortfarande andas.

Imorgon bitti ska vi tillbaka till veterinären och Salsa ska stå under bevakning under dagen. Sedan blir det undersökning med kamera i magen, och möjligen operation för fastsyning av magsäcken. Jag har aldrig hört talas om något liknande. Men vi hoppas på det bästa, och inte vill vi söva tösen utan att vi måste, men nu måste vi verkligen veta vad som hänt. Detta får inte hända igen. Så nu ska vi bara ta det lugnt och inte tänka på det värsta. Håll tummarna för oss, att det hittas en tydlig förklaring på vad det är som är fel på Salsa och att det går att avhjälpa. Matte är orolig, men nu ska det ut i hallen igen och pussas hund.


----------------


Natten till idag (tisdag) har känts lång. Salsa har sovit både i sängen, i bädden och på golvet i köket, i hörnet bredvid köksbordet. Matte har vaknat självmant då och då under natten och sett till henne.
På morgonen var Salsa påtagligt spänd om magen och hade för ont för att gå till veterinären, så vi ringde till veterinären, och Salsa fick lyxskjuts till veterinären. Under dagen har Salsa (och mattes hjärna) varit hos veterinären och mattes kropp på jobbet. Salsa har varit jätteduktig och uthärdat fler magpumpningar, nu mest väska, och fått ännu mer dropp. Matte fick hämta henne vid halv fem. Jag kan inte beskriva hur ont det gjorde i hjärtat att sitta i väntrummet och vänta på att få pussa på henne igen efter att ha gått och tänkt på henne hela dagen. När jag äntligen fick träffa henne igen var det i röntgenrummet. Hon viftade på svansen jättelänge när hon såg mig, åååh så det värmde mattes hjärta! Hon är fortfarande mycket medtagen. Veterinären sa att det var okej att hon promenerade hem, men idag tog det lång tid att gå hem, och sista biten ville hon inte alls. Hon fick trugas massor, men vi kom fram och sedan dess har hon sovit i sängen. Vid 1930 var vi ute och hon kissade (yes!), så hon orkade klämma ut det hon behövde, men inte fick ut, på vägen hem ifrån veterinären. Hon är nu spänd över magen, men inte alls lika mycket som igår kväll, så den här natten blir förhoppningsvis lite lättare än natten till idag. Vi är hemskt trötta båda två. Imorgon blir Salsa upphämtad, igen, av veterinären, och får skjuts till dagens observationer. Det ser ut som att det är mycket möjligt att hon blir opererad för att fixera magsäcken. Mattes känsla är att det inte kommer bli imorgon utan på torsdag, men vi får se. Veterinären säger att han inte vågar säga så långt fram i tiden än en halv dag, så vi tar det filbunke och jag och Salsa  kramas och kelar hela kvällen igen. Puh, jag är utmattad. Tänk vilken tur vi har att den snälla veterinären hämtar upp, det är lyx det. Håll tummarna för henne, jag håller allt jag har. Nu ikväll är hon lite, lite piggare. Hon höll upp huvudet och tittade på mig i några minuter alldeles nyss. Tittade på när jag skriver till er om henne här i bloggen.

PS. Veterinären sa igår att Salsa var så snäll, lugn och duktig, och att man får den hund man förtjänar. Jag förstår att han försökte muntra upp mig, men det är ändå lite hemsk ironi i det, vad i hela världen har jag gjort för ont för att förtjäna två sjuka hundar? Mitt hjärta går snart sönder över dessa kärlekssugande monster, men vad ska man göra, jag har svårt att tänka mig ett liv utan hund. Men denna gången är jag positiv, det känns som denna veckan så har jag henne kvar i alla fall.


------------------------------------------------


Idag (onsdag) var Salsa mycket piggare på morgonen. Vi pratade med veterinären och beslöt att vi skulle promenera till veterinärstationen. Det gick bra att promenera, Salsa kissade två gånger och, tro det eller ej, Salsa orkade till och med bajsa lite grann! När jag hämtade henne i eftermiddag så var hon hemskt trött, men veterinären rekommenderade i alla fall att vi skulle promenera sakta hemåt. Idag har Salsa haft på sig sin ärvda vinterkappa. Eftersom det går i så långsamt tempo så tyckte jag att hon inte skulle behöva bli kall. Hemma nu ikväll har hon sovit i sängen hela kvällen. Jag tog med henne ut så att hon skulle få kissa, men hon ville inte riktigt följa med. Det gjorde ont att resa sig och gå ut. Hon är hård och spänd i magen, men den är inte uppsvälld och hon gnäller inte, så jag låter henne sova och vila och bara ser till henne. Ny dag hos veterinären imorgon. Håller tummar och tår*


-----------------------------------------------


Idag (torsdag) så hämtades Salsa upp av veterinären vid tio i åtta. Matte, som har en liten sovmorgon på torsdagar, stannade hemma och vilade. Det var de bästa 40 minuters sömn på hela veckan, underbart! Att veta att Salsa är omhändertagen och under observation, såå skönt att kunna slappna av. Salsas arbetsdag var idag längre än mattes. Pga veterinärernas planering idag så kom Salsa hem sent. Veterinären berättade att när Salsa kom in i fikarummet på veterinärstationen i morse så hade hon känt doften av en kaka och försökt norpa en! DET är ju ett friskhetstecken på denna hund om inget! Hon hade mått så bra idag att hon fick lite näringsgelé av veterinären nu på sen eftermiddag, och hon var lyrisk. Nu var veterinären poppis! (Efter att ha magpumpat henne upprepade gånger under veckan så har hon inte tyckt att han var världens snällaste farbror direkt!) Matte är jätteglad, den riktiga Salsa börjar visa sig igen. När vi möttes ikväll så både viftade hon på svansen, sjöng lite granna och pussades jättemycket! Vi tog en kort trall bort till tvättstugan och hem, och Salsa lekte till och med med kopplet! Jag bara ler när jag tänker på hur duktig, modig, charmig och tarv hon är! Vi fock en liten burk med återhämtningsmat, som Salsa fick hälften av ikväll. Gissa om hon var lycklig. Hon hoppade självmant ner ifrån sängen och sprang ut i köket när jag förberedde. Jag satt med skålen i knäet så att jag kunde hjälpa henne att sakta ner tempot hon åt lite grann. Inte hjälpte det mycket, men lite långsammare gick det! Hon var så glad, hon ville hemskt gärna ha resten av burken, men så mycket får vi inte anstränga magen på en gång. Det känns så bra. Nu har hon legat och sovit i sängen ett tag, och nu hör jag att hon börjat dra stockar i Bia:n i hallen också! Tänk vilket underbart ljud! Lycklig matte*

PS. Tack alla våra underbara vänner och familj för ert stöd, jag är så glad att ni finns!


------------------------------------------------------------------


Idag (fredag) så har Salsa varit hos veterinären och ätit "paté" och varit sällskapsvovve. Hon är riktigt poppis på veterinärstationen, och inte konstigt det, hon som är ett sånt charmtroll när hon är pigg nog att vara sig själv. Matte kan inget annat säga att hon är lycklig. Salsa mår bra, hon får sakta återgå till att använda magen igen och hon är hungrig och frågar efter mat så gott som varje vaken sekund. Hon skrek till i morse när hon hoppade ner ifrån sängen, men förutom det så är hon är tröttare variant av sitt gamla jag. Vätskeansamlingen som veterinären såg på ultraljudet är nu borta. Det vi fokuserar på nu är att Salsa sakta ska återgå till normal mat i normala mängder och att vi ska få en tid för operation. Nu ska vi ha en lugn helg ihop och bara mysa.
Trevlig helg på er alla ifrån en glad liten familj!