Sportlov!

Nu har vi varit hos veterinären måndag och tisdag och äntligen fått tillstånd till att ha lite välförtjänt sportlov! Salsa har fått smaska kontrast och undersökt "reseväg" i mage och med bra resultat av det så fick vi ta semester och vila upp oss. Operation för att fästa magsäcken är inbokad till onsdag nästa vecka. Det känns positivt. Salsa behöver bara äta upp sig, i övrigt kan jag nog säga hon redan är tillbaka i sin gamla form. Personlighet och beteende är det gamla vanliga; matgalen och kärleksfull!

Vi ses nästa vecka!


Magomvridning, måndag-fredag

Idag (måndag) har matte och Salsa haft en minst sagt oangenäm dag, minst angenäm för Salsa.

Vi vaknade imorse, gick upp vid 07, Salsa fick uppblött frukost, ca 0725 gick vi iväg till dagmatte. Salsa lekte och var glad på vägen, hon busade med kopplet som vanligt. Det är ju hon som ska hålla i handtaget, inte matte. När matte kom tillbaka från första lektionen så var det sms ifrån dagmatte, tätt följt av ett samtal om att Salsa inte mådde bra. Dagmatte misstänkte förstoppning eftersom hon gnydde av smärta när hon kände på buken. Salsa var hängig, ledsen och gnydde och hade ont. Som tur var kom matte in i telefonkön till veterinären i sista stund, 0955, och fick en tid till veterinären på eftermiddagen. Matte fick hjälp av snälla kollegor att täcka upp eftermiddagens lektion och kunde åka iväg för att hämta upp sin lilla tjej.
Vilken tur man har som har en så observant dagmatte som tar Salsas beteende på allvar direkt. När jag kom fram till dagmatte så kom Salsa med nöd och näppe fram till mig för att hälsa. Hon krashade ner i knäet på mig direkt och hade synbart ont i sin svullna mage. Dagmatte berättade att Salsa skrikit högt tidigare för att hon hade så ont. Som tur var gick bussen (den enda som går ut till veterinären) precis utanför dagmattes dörr så vi linkade ut och väntade i god tid innan bussen skulle komma, inte vill man riskera att missa den när de går så sällan. Salsa var duktig och stod upp när vi väntade, men stod i en spänd ostbågeposition. Hon var så nära mig, så mammig min lilla älskling.
Väl framme hos veterinären sjönk vi när i soffan/på mattan och väntade 20 min på vår tid. Det var för ovanlighetens skull lugnt i mottagningen och vi kom in snabbt. Veterinär 1 bedömde snabbt att Salsas mage skulle röntgas, men tanke på hur hon gick och hon hon skrek när han kände på magen. Röntgenbilderna visade att Salsas mage var dubbelt så stor som den borde vara och var full av gaser och massor av mat. Salsa slussades direkt in för att få magen tömd. Matte, som är minst sagt känslig i vovve-vette-sammanhang grinade sedan ett tag tillbaka. Hon blev så dålig så snabbt. Det var bara att bita ihop, grina i väntrummet och vänta.
En sköterska och veterinär 2 kom ut och sa, om varandra, att Salsas mage hade tömts på ca 7 dl blöt mat och att hon skötte sig bra. Som alltid den lilla gullungen. Ni kan inte förstå hur skönt det var när hon kom ut efter första tömningen. Direkt såg hon mycket piggare ut, och såå lättad. Vi gick ut en liten kortis utanför dörren och hon fick nosa och andas lite utomhus. Vi gick in igen och Salsa fick en liten dust till med sonden. Därefter satt vi på golvet tillsammans i ett rum och Salsa sov vid min sida (hon fick dropp), med huvudet på mitt ben, och jag satt och lutade mig mot väggen och hade ont i ryggen, men vad gör man inte för att få sitta tätt, tätt intill världens finaste hund. Veterinär 1 och 2 (plus sköterska 1 och 2) kom och pratade med oss fick vi veta att det handlade om en tidigt upptäckt start till magomvridning. Med tanke på vad som hände Salsas pappa så blir man ju minst sagt orolig. Jag vet ju inte omständigheterna kring det, men det vore ju hemskt om även något sådant kan gå i arv.
Efter att Salsa fått tillräckligt med dropp fick vi gå hem. Veterinären sa att promenaden hem var lagom lång för Salsa så vi promenerade hem i långsamt tempo. Väl hemma fick Salsa hoppa upp i sängen och sova med matte hela kvällen med sin oroliga matte. Vid 2015 gnällde hon och kändes så hård runt magen att matte ringde veterinären och frågade hur vi skulle göra. Vi fick rådet att ringa upp och 30 min och berätta hur det utvecklats. Vi gick ut några steg utanför dörren, sedan igen efter 30 min, och Salsa verkade faktiskt rätat ut ryggen lite, och andades inte lite häftigt som en halvtimme tidigare. så nu ligger hon i sin Biabädd och sover (det var nog skönt att ligga lite kallare igen) och hennes dötrötta matte tittar till henne då och då för att se att hon fortfarande andas.

Imorgon bitti ska vi tillbaka till veterinären och Salsa ska stå under bevakning under dagen. Sedan blir det undersökning med kamera i magen, och möjligen operation för fastsyning av magsäcken. Jag har aldrig hört talas om något liknande. Men vi hoppas på det bästa, och inte vill vi söva tösen utan att vi måste, men nu måste vi verkligen veta vad som hänt. Detta får inte hända igen. Så nu ska vi bara ta det lugnt och inte tänka på det värsta. Håll tummarna för oss, att det hittas en tydlig förklaring på vad det är som är fel på Salsa och att det går att avhjälpa. Matte är orolig, men nu ska det ut i hallen igen och pussas hund.


----------------


Natten till idag (tisdag) har känts lång. Salsa har sovit både i sängen, i bädden och på golvet i köket, i hörnet bredvid köksbordet. Matte har vaknat självmant då och då under natten och sett till henne.
På morgonen var Salsa påtagligt spänd om magen och hade för ont för att gå till veterinären, så vi ringde till veterinären, och Salsa fick lyxskjuts till veterinären. Under dagen har Salsa (och mattes hjärna) varit hos veterinären och mattes kropp på jobbet. Salsa har varit jätteduktig och uthärdat fler magpumpningar, nu mest väska, och fått ännu mer dropp. Matte fick hämta henne vid halv fem. Jag kan inte beskriva hur ont det gjorde i hjärtat att sitta i väntrummet och vänta på att få pussa på henne igen efter att ha gått och tänkt på henne hela dagen. När jag äntligen fick träffa henne igen var det i röntgenrummet. Hon viftade på svansen jättelänge när hon såg mig, åååh så det värmde mattes hjärta! Hon är fortfarande mycket medtagen. Veterinären sa att det var okej att hon promenerade hem, men idag tog det lång tid att gå hem, och sista biten ville hon inte alls. Hon fick trugas massor, men vi kom fram och sedan dess har hon sovit i sängen. Vid 1930 var vi ute och hon kissade (yes!), så hon orkade klämma ut det hon behövde, men inte fick ut, på vägen hem ifrån veterinären. Hon är nu spänd över magen, men inte alls lika mycket som igår kväll, så den här natten blir förhoppningsvis lite lättare än natten till idag. Vi är hemskt trötta båda två. Imorgon blir Salsa upphämtad, igen, av veterinären, och får skjuts till dagens observationer. Det ser ut som att det är mycket möjligt att hon blir opererad för att fixera magsäcken. Mattes känsla är att det inte kommer bli imorgon utan på torsdag, men vi får se. Veterinären säger att han inte vågar säga så långt fram i tiden än en halv dag, så vi tar det filbunke och jag och Salsa  kramas och kelar hela kvällen igen. Puh, jag är utmattad. Tänk vilken tur vi har att den snälla veterinären hämtar upp, det är lyx det. Håll tummarna för henne, jag håller allt jag har. Nu ikväll är hon lite, lite piggare. Hon höll upp huvudet och tittade på mig i några minuter alldeles nyss. Tittade på när jag skriver till er om henne här i bloggen.

PS. Veterinären sa igår att Salsa var så snäll, lugn och duktig, och att man får den hund man förtjänar. Jag förstår att han försökte muntra upp mig, men det är ändå lite hemsk ironi i det, vad i hela världen har jag gjort för ont för att förtjäna två sjuka hundar? Mitt hjärta går snart sönder över dessa kärlekssugande monster, men vad ska man göra, jag har svårt att tänka mig ett liv utan hund. Men denna gången är jag positiv, det känns som denna veckan så har jag henne kvar i alla fall.


------------------------------------------------


Idag (onsdag) var Salsa mycket piggare på morgonen. Vi pratade med veterinären och beslöt att vi skulle promenera till veterinärstationen. Det gick bra att promenera, Salsa kissade två gånger och, tro det eller ej, Salsa orkade till och med bajsa lite grann! När jag hämtade henne i eftermiddag så var hon hemskt trött, men veterinären rekommenderade i alla fall att vi skulle promenera sakta hemåt. Idag har Salsa haft på sig sin ärvda vinterkappa. Eftersom det går i så långsamt tempo så tyckte jag att hon inte skulle behöva bli kall. Hemma nu ikväll har hon sovit i sängen hela kvällen. Jag tog med henne ut så att hon skulle få kissa, men hon ville inte riktigt följa med. Det gjorde ont att resa sig och gå ut. Hon är hård och spänd i magen, men den är inte uppsvälld och hon gnäller inte, så jag låter henne sova och vila och bara ser till henne. Ny dag hos veterinären imorgon. Håller tummar och tår*


-----------------------------------------------


Idag (torsdag) så hämtades Salsa upp av veterinären vid tio i åtta. Matte, som har en liten sovmorgon på torsdagar, stannade hemma och vilade. Det var de bästa 40 minuters sömn på hela veckan, underbart! Att veta att Salsa är omhändertagen och under observation, såå skönt att kunna slappna av. Salsas arbetsdag var idag längre än mattes. Pga veterinärernas planering idag så kom Salsa hem sent. Veterinären berättade att när Salsa kom in i fikarummet på veterinärstationen i morse så hade hon känt doften av en kaka och försökt norpa en! DET är ju ett friskhetstecken på denna hund om inget! Hon hade mått så bra idag att hon fick lite näringsgelé av veterinären nu på sen eftermiddag, och hon var lyrisk. Nu var veterinären poppis! (Efter att ha magpumpat henne upprepade gånger under veckan så har hon inte tyckt att han var världens snällaste farbror direkt!) Matte är jätteglad, den riktiga Salsa börjar visa sig igen. När vi möttes ikväll så både viftade hon på svansen, sjöng lite granna och pussades jättemycket! Vi tog en kort trall bort till tvättstugan och hem, och Salsa lekte till och med med kopplet! Jag bara ler när jag tänker på hur duktig, modig, charmig och tarv hon är! Vi fock en liten burk med återhämtningsmat, som Salsa fick hälften av ikväll. Gissa om hon var lycklig. Hon hoppade självmant ner ifrån sängen och sprang ut i köket när jag förberedde. Jag satt med skålen i knäet så att jag kunde hjälpa henne att sakta ner tempot hon åt lite grann. Inte hjälpte det mycket, men lite långsammare gick det! Hon var så glad, hon ville hemskt gärna ha resten av burken, men så mycket får vi inte anstränga magen på en gång. Det känns så bra. Nu har hon legat och sovit i sängen ett tag, och nu hör jag att hon börjat dra stockar i Bia:n i hallen också! Tänk vilket underbart ljud! Lycklig matte*

PS. Tack alla våra underbara vänner och familj för ert stöd, jag är så glad att ni finns!


------------------------------------------------------------------


Idag (fredag) så har Salsa varit hos veterinären och ätit "paté" och varit sällskapsvovve. Hon är riktigt poppis på veterinärstationen, och inte konstigt det, hon som är ett sånt charmtroll när hon är pigg nog att vara sig själv. Matte kan inget annat säga att hon är lycklig. Salsa mår bra, hon får sakta återgå till att använda magen igen och hon är hungrig och frågar efter mat så gott som varje vaken sekund. Hon skrek till i morse när hon hoppade ner ifrån sängen, men förutom det så är hon är tröttare variant av sitt gamla jag. Vätskeansamlingen som veterinären såg på ultraljudet är nu borta. Det vi fokuserar på nu är att Salsa sakta ska återgå till normal mat i normala mängder och att vi ska få en tid för operation. Nu ska vi ha en lugn helg ihop och bara mysa.
Trevlig helg på er alla ifrån en glad liten familj!


RSS 2.0