Salsa

2012-05-18

Ca kl 16:45 Salsa ligger och sover i hörnet i köket och börjar plötsligt fäkta vilt med benen och snurra runt, runt. Det ser ut som att hon trasslat in sig i köksstolarna och inte kommer upp. När jag kommer fram ser jag att hon fäktar okontrollerat med benen, har hjärtklappning och flackar med blicken fram och tillbaka. Hon dreglar. Anfallet håller på i ca 1 minut. Efteråt kan hon inte resa sig och är lealös i bakpartiet. Efter max 5 min bär Peder ut henne till bilen och när vi ca 3 min senare kommer fram till Hund och kattkliniken kan hon gå ur bilen själv till butiken. Hon tar kontakt med veterinärsassistenten Efter ca 15 min i butiken kommer ännu ett anfall. Denna gång skakar hon och kan inte stå på benen. Hon lägger sig ner och skakar och dreglar. Detta anfall håller på i ca 1 min. Efter detta får hon dis--- och blir groggy. Hon tittar sig omkring, fram och tillbaka och sedan lägger hon sig ner. Hon daskar med huvudet fram och tillbaka. Efter ca 5 minuter blir Salsa stel i hela kroppen, särskilt benen och är stel i ca 5 min, eventuellt lite längre, hon har inte darrningar i kroppen, dreglar inte och har inte hjärtklappning. (Var detta ett större anfall som medicinen avvärjde?) När kroppen slappnat av kan hon efter ca 5 min resa sig och går ett varv runt i butiken och sedan gå in i bilen utanför och vi åker hem. Salsa vilar i ca 30 min och sedan piper hon och hoppar direkt ner när jag frågar om hon vill ha mat. Hon äter upp allt och går sedan och lägger sig och sover. Hon reagerar på när det går förbi någon eller när jag pratar med henne. Hon är trött men ”sig själv”.

Prinsessan ska till veterinären på måndag för observation och konsultation. Vi är alla trötta nu, men hon är sig själv och vi tvåbenta försöker lugna ner oss efter forskning genom hundvän och Internet.

Här är världens finaste tjej ute på utflykt, dagen efter sin födelsedag dock. Fint väder, men tyvärr fick hon inte göra som hon ville och bada, dagen till ära. Det blev däremot en kall hot dog att snabbt sluka (finfördelad för bästa/långsammast njutning) innan dagens utflykt fortsattes.

Finaste prinsessan!

Prinsessan på vinterutflykt!

Salsa och matte har äntligen semester. Detta innebär att vi inte tänker göra något annat än att ha det mysigt tillsammans och göra roliga saker, helst utan att planera för mycket. I skrivande stund är vi i Göteborg och har det trevligt. Långa promenader, med vattenflaskan i ryggan, och massor med bad. Salsa klagar inte på någotdera av dessa. Över midsommarhelgen har vi dels varit en sväng på Björkö och sedan också mycket inne i Göteborg stad och kikat oss omkring. Man kan inte annat än att känna sig hemma här. I torsdag och lördags blev det bad (för Salsa, matte fegade ur och badade bara tårna) på Saltholmen och idag bad i en närliggande sjö. Det är så härligt att se hur Salsa, hunden utan "ON-knapp", förvandlas när hon känner doften utan vatten. Bada slår till och med mat, och då är det verkligen inte illa det! Här kommer några bilder på en lycklig Salsa på Sveriges framsida.

Kvällens kurstillfälle var inte helt lyckat för Salsas del. Hon tyckte att det var alldeles för hög sly och hon kunde inte hålla motivationen uppe. Det var ett spår med två bloduppehåll (som Salsa tycker om) och fyra vinklar (som Salsa gärna slarvar med). Matte gjorde sitt bästa för att peppa på rätt sätt och rätt tillfälle, men det är lite svårt att veta när man ska prata och när man ska vara tyst. Vid några tillfällen hittade Salsa koncentrationen och spårade, men det var mest okoncentration och snurr-snurr runt i ingenmansland. Matte fick klapp på ryggen för bra linföring, så det var roligt iaf, särskilt när det var så hemskt svår terräng. Matte som inte tränat på en halv evighet pustade och flåsade som en orutinerad pensionär efter att både lagt spår och sedan hopp-skutt-sprungit genom spåret med Salsa. Jag tog lite bilder när vi satt och fikade i väntan på att kunna gå spåren. Vi blev bjudna på grillad korv av en av de snälla kursdeltagarna och hennes sambo. Det var mycket uppskattat av både tvåfotingar och fyrfotingar. Vår ledare tog även lite foton när vi gick spåret så ni får se lite hur det kan se ut när vi är ute och leker på torsdagkvällarna!


     

     

Jag läste på Facebook nyss att det är en bekant som även hon tycker det finns vissa "besvärligheter" med att köpa blod i mataffärer. Det är ju inte det roligaste att kassörskan ropar: "Vad kostar blodet?" till en kollega så att resten av folket i kön stirrar på en som man vore en galning. Jag kom på när jag läste detta att jag glömde berätta om min favoritreaktion när jag ringde runt efter blod. Det var en kille som svarade när jag ringde. Han blev helt förskräckt, vägrade förstå vad jag sa och ersatte med slumpvis valda andra produkter innan jag övertydligt förklarade vad blod var för något och hur jag tänkte använda det, då svarade han tveksamt om det var en apoteksvara! Det var riktigt svårt att hålla sig för skratt i telefonen då!

Idag har vi träffat en väninna och hennes urgulliga lilla 9,5 veckas valp. Ramses. Salsa tyckte han var jätteläskig. Valpar är läskiga tycker hon. Jag tycker hon kan vänja sig och inte springa och gömma sig för att det kommer en liten hoppig knatte efter henne. Men men, vi får ta det lite i taget så kanske hon vant sig lite granna med honom tills han blir tonåring i alla fall!

Här är en bild på Salsa när hon hade sin "badring" på sig efter operationen. Visst är hon den sötaste blåbärsmunk med lakritsfyllning man kan tänka sig?!

Igår var vi hos veterinären och tog ut stygnen. Hon kröp nära golvet in i undersökningsrummet. Jag tror att hon befarade att det skulle bli jobbigt, men veterinären gav en lugnade omklappning som betryggade henne lite. Några stygn hade ramlade bort av sig själva, de andra försvann fort. Salsa lyfte upp huvudet från undersökningsbordet och viftade på svansen när det var klart, så gulligt. Hon såg så lättad ut. Kanske kände hon också på sig att vi inte ska dit igen på länge nu? Jag håller tummarna hårt för detta. Hon sprang mot utgången när vi kommit ut ifrån rummet, men idag var det dags att betala räkningen. Spännande att se slutsiffran, men det hade inte gjort något om någon annan dykit upp och sagt: "Nämen, det här vill ju jag betala!". Ingen dök upp, men visst hade det varit trevligt!

Jag är mycket nöjd med och tacksam för hur den huvudansvariga veterinären och övrig personal tagit om hand Salsa, och matte också för den delen, det bemötandet tror jag inte man får överallt. Hund & Kattkliniken (i Bista) i Örebro rekommenderas varmt.

Idag efter jobbet åkte matte och lade ett spår åt Salsa. Jag kände mig allt lite busig när jag hade klöv och blod i kylskåpet på jobbet i väntan på att arbetsdagen skulle ta slut så jag kunde ta mig iväg direkt. Cykeltur och lite pyssel med mina hemmagjorda "snitslar" av klädnypor och färgglada sugrör, blod och klöv, men bra gick det! Matte cyklade sedan till dagmatte och hämtade Salsa och mötte upp en vän/"utnyttjad gratis arbetskraft" för att sällskapa i skogen som pass opp och sällskap. Tyvärr var det lite blåsigt, så Salsa, som nu fattar helt vad detta gäller, tog endast 1 av 4 vinklar i vinkeln, de andra genade hon igenom. Hon tog sig två ganska stora utsvävningar, men eftersom det fanns vindar så var det hemskt svårt att veta om hon visste vad hon häll på med. Hon hittade dock fram till klöven och började tugga på den innan matte ens hunnit fatta att vi fått fram till slutet av spåret. Duktig flicka! Sedan så fick hon bära lite klöv. Helst ville hon tugga klöv, men jag hoppas på att kunna använda den igen, så matte snodde tillbaka den efter ett kort tag. Sedan blev hon lite uppvirad och skällde på några stackars små orienterare, som inte verkade märka av henne. Sedan var det två andra små söta orienterare som kom fram och hälsade på henne och sa att hon var så fin. Är det fel att visa en klöv för små barn? Ja ja, de verkade inte så förskräckta, och de frågade ju vad hon gjorde ute i skogen med "snitslarna". Nästa gång jag lägger spår vill jag inte ha någon vind alls.