Matte känner sig som ett monster
Usch och fy fy fy, matte känner sig som ett hemskt elakt monster som nekar den stackars smala flatteflickan mat när hon skriker med ögonen efter något att äta.
I morse gjorde matte och valp busspremiär till veterinärshoppen och köpte Canekur, som förhoppningsvis ska få ordning på Salsas elaka magbesvär. Resan innebar två bussar dit och två bussar hem. Alla delar av färden gick toppenbra och Salsa uppförde sig felfritt! (Dock innebar arrangemanget att hon var tvunget att ha koppel på sig, det var INTE populärt..)
Väl framme fick vi vänta en kvart utanför innan de öppnade 08:10. Salsa flyttade under tiden in i mattes jacka! :P
Canekurgranulat och två provpåsar CDD (specialfoder för känsliga magar) fick vi med oss hem. Salsa fick också väga sig för att se hur pass riktigt mattes köksvåg kan väga en valp! 3,1 kg väger den lilla flugan (precis som köksvågen mycket riktigt deklararat!).
Eftersom det var en stund kvar tills bussen hem skulle komma så väntade jag och lillan inne i veterinärens väntrum ett litet tag. När det var 15 min kvar lindade matte in Salsa i hennes "julklapps-Kustbevakningen-fleecefilt" och gick och ställde sig i kylan och väntade på bussen.. Burr vad kallt, men det tyckte inte "Salsa-i-filten" som sov djupt.. så hemskt sött var det!! :). Hem gick färden och sedan fick Salsa smaka på granultatet. Det fick godkänt och allt smaskades ner av godingen utan protester.. Protesterna kom senare när Salsa tyckte att det var dags att sluta skämta och plocka fram maten. Men då ingen mat kom fick matte se de mest uppgivna och sörjande ögon hon sett på länge. Det var riktigt hjärteknipande. I skrivande stund är det fortfarande nu svårt att möta hennes sorgsna blick.. men det är bara att bita ihop och tänka "Imorgon, imorgon". Pust och suck*
Det är lite svårt att veta om medicinen verkar eller inte, det enda som kommit ut ur valpen sedan hon tog medicinen är två småfisar vid 17-tiden, så det är inget alls att "bedöma" utseendet på.. men det är kanske i sig beviset är på att medicinen fungerar? Men å andra sidan har hon ju heller inte fått någonting att äta så vad ska kunna komma ut?
Jag har flera gånger idag känt att hon drömt att hon ätit när hon legat tätt intill mig och gosat. Det är verkligen en märklig men härlig kombination att ha vilding och mystroll i samma förpackning, men jag måste säga att det passar mig utmärkt!! :D
"Ge mig mat... snälla.. jag är såå utsvulten" :(
I morse gjorde matte och valp busspremiär till veterinärshoppen och köpte Canekur, som förhoppningsvis ska få ordning på Salsas elaka magbesvär. Resan innebar två bussar dit och två bussar hem. Alla delar av färden gick toppenbra och Salsa uppförde sig felfritt! (Dock innebar arrangemanget att hon var tvunget att ha koppel på sig, det var INTE populärt..)
Väl framme fick vi vänta en kvart utanför innan de öppnade 08:10. Salsa flyttade under tiden in i mattes jacka! :P
Canekurgranulat och två provpåsar CDD (specialfoder för känsliga magar) fick vi med oss hem. Salsa fick också väga sig för att se hur pass riktigt mattes köksvåg kan väga en valp! 3,1 kg väger den lilla flugan (precis som köksvågen mycket riktigt deklararat!).
Eftersom det var en stund kvar tills bussen hem skulle komma så väntade jag och lillan inne i veterinärens väntrum ett litet tag. När det var 15 min kvar lindade matte in Salsa i hennes "julklapps-Kustbevakningen-fleecefilt" och gick och ställde sig i kylan och väntade på bussen.. Burr vad kallt, men det tyckte inte "Salsa-i-filten" som sov djupt.. så hemskt sött var det!! :). Hem gick färden och sedan fick Salsa smaka på granultatet. Det fick godkänt och allt smaskades ner av godingen utan protester.. Protesterna kom senare när Salsa tyckte att det var dags att sluta skämta och plocka fram maten. Men då ingen mat kom fick matte se de mest uppgivna och sörjande ögon hon sett på länge. Det var riktigt hjärteknipande. I skrivande stund är det fortfarande nu svårt att möta hennes sorgsna blick.. men det är bara att bita ihop och tänka "Imorgon, imorgon". Pust och suck*
Det är lite svårt att veta om medicinen verkar eller inte, det enda som kommit ut ur valpen sedan hon tog medicinen är två småfisar vid 17-tiden, så det är inget alls att "bedöma" utseendet på.. men det är kanske i sig beviset är på att medicinen fungerar? Men å andra sidan har hon ju heller inte fått någonting att äta så vad ska kunna komma ut?
Jag har flera gånger idag känt att hon drömt att hon ätit när hon legat tätt intill mig och gosat. Det är verkligen en märklig men härlig kombination att ha vilding och mystroll i samma förpackning, men jag måste säga att det passar mig utmärkt!! :D
"Ge mig mat... snälla.. jag är såå utsvulten" :(
Kommentarer
Postat av: Lina & Hedda
Hej Ida och Salsa. Nu har vi ÄNTLIGEN hittat hit. Gud så bedårande söt hon är lilla damen. Man smälter ;-) All lycka till Dig Ida. Detta år kommer bli något utöver det vanliga tror jag *Hihi* Ser fram emot att få träffa er båda snart igen. Tusen kramar till er!
Trackback
