Blod och valp
Jag läste på Facebook nyss att det är en bekant som även hon tycker det finns vissa "besvärligheter" med att köpa blod i mataffärer. Det är ju inte det roligaste att kassörskan ropar: "Vad kostar blodet?" till en kollega så att resten av folket i kön stirrar på en som man vore en galning. Jag kom på när jag läste detta att jag glömde berätta om min favoritreaktion när jag ringde runt efter blod. Det var en kille som svarade när jag ringde. Han blev helt förskräckt, vägrade förstå vad jag sa och ersatte med slumpvis valda andra produkter innan jag övertydligt förklarade vad blod var för något och hur jag tänkte använda det, då svarade han tveksamt om det var en apoteksvara! Det var riktigt svårt att hålla sig för skratt i telefonen då!
Idag har vi träffat en väninna och hennes urgulliga lilla 9,5 veckas valp. Ramses. Salsa tyckte han var jätteläskig. Valpar är läskiga tycker hon. Jag tycker hon kan vänja sig och inte springa och gömma sig för att det kommer en liten hoppig knatte efter henne. Men men, vi får ta det lite i taget så kanske hon vant sig lite granna med honom tills han blir tonåring i alla fall!
