Salsa

Kvällens kurstillfälle var inte helt lyckat för Salsas del. Hon tyckte att det var alldeles för hög sly och hon kunde inte hålla motivationen uppe. Det var ett spår med två bloduppehåll (som Salsa tycker om) och fyra vinklar (som Salsa gärna slarvar med). Matte gjorde sitt bästa för att peppa på rätt sätt och rätt tillfälle, men det är lite svårt att veta när man ska prata och när man ska vara tyst. Vid några tillfällen hittade Salsa koncentrationen och spårade, men det var mest okoncentration och snurr-snurr runt i ingenmansland. Matte fick klapp på ryggen för bra linföring, så det var roligt iaf, särskilt när det var så hemskt svår terräng. Matte som inte tränat på en halv evighet pustade och flåsade som en orutinerad pensionär efter att både lagt spår och sedan hopp-skutt-sprungit genom spåret med Salsa. Jag tog lite bilder när vi satt och fikade i väntan på att kunna gå spåren. Vi blev bjudna på grillad korv av en av de snälla kursdeltagarna och hennes sambo. Det var mycket uppskattat av både tvåfotingar och fyrfotingar. Vår ledare tog även lite foton när vi gick spåret så ni får se lite hur det kan se ut när vi är ute och leker på torsdagkvällarna!


     

     

Jag läste på Facebook nyss att det är en bekant som även hon tycker det finns vissa "besvärligheter" med att köpa blod i mataffärer. Det är ju inte det roligaste att kassörskan ropar: "Vad kostar blodet?" till en kollega så att resten av folket i kön stirrar på en som man vore en galning. Jag kom på när jag läste detta att jag glömde berätta om min favoritreaktion när jag ringde runt efter blod. Det var en kille som svarade när jag ringde. Han blev helt förskräckt, vägrade förstå vad jag sa och ersatte med slumpvis valda andra produkter innan jag övertydligt förklarade vad blod var för något och hur jag tänkte använda det, då svarade han tveksamt om det var en apoteksvara! Det var riktigt svårt att hålla sig för skratt i telefonen då!

Idag har vi träffat en väninna och hennes urgulliga lilla 9,5 veckas valp. Ramses. Salsa tyckte han var jätteläskig. Valpar är läskiga tycker hon. Jag tycker hon kan vänja sig och inte springa och gömma sig för att det kommer en liten hoppig knatte efter henne. Men men, vi får ta det lite i taget så kanske hon vant sig lite granna med honom tills han blir tonåring i alla fall!

Här är en bild på Salsa när hon hade sin "badring" på sig efter operationen. Visst är hon den sötaste blåbärsmunk med lakritsfyllning man kan tänka sig?!

Igår var vi hos veterinären och tog ut stygnen. Hon kröp nära golvet in i undersökningsrummet. Jag tror att hon befarade att det skulle bli jobbigt, men veterinären gav en lugnade omklappning som betryggade henne lite. Några stygn hade ramlade bort av sig själva, de andra försvann fort. Salsa lyfte upp huvudet från undersökningsbordet och viftade på svansen när det var klart, så gulligt. Hon såg så lättad ut. Kanske kände hon också på sig att vi inte ska dit igen på länge nu? Jag håller tummarna hårt för detta. Hon sprang mot utgången när vi kommit ut ifrån rummet, men idag var det dags att betala räkningen. Spännande att se slutsiffran, men det hade inte gjort något om någon annan dykit upp och sagt: "Nämen, det här vill ju jag betala!". Ingen dök upp, men visst hade det varit trevligt!

Jag är mycket nöjd med och tacksam för hur den huvudansvariga veterinären och övrig personal tagit om hand Salsa, och matte också för den delen, det bemötandet tror jag inte man får överallt. Hund & Kattkliniken (i Bista) i Örebro rekommenderas varmt.

Idag efter jobbet åkte matte och lade ett spår åt Salsa. Jag kände mig allt lite busig när jag hade klöv och blod i kylskåpet på jobbet i väntan på att arbetsdagen skulle ta slut så jag kunde ta mig iväg direkt. Cykeltur och lite pyssel med mina hemmagjorda "snitslar" av klädnypor och färgglada sugrör, blod och klöv, men bra gick det! Matte cyklade sedan till dagmatte och hämtade Salsa och mötte upp en vän/"utnyttjad gratis arbetskraft" för att sällskapa i skogen som pass opp och sällskap. Tyvärr var det lite blåsigt, så Salsa, som nu fattar helt vad detta gäller, tog endast 1 av 4 vinklar i vinkeln, de andra genade hon igenom. Hon tog sig två ganska stora utsvävningar, men eftersom det fanns vindar så var det hemskt svårt att veta om hon visste vad hon häll på med. Hon hittade dock fram till klöven och började tugga på den innan matte ens hunnit fatta att vi fått fram till slutet av spåret. Duktig flicka! Sedan så fick hon bära lite klöv. Helst ville hon tugga klöv, men jag hoppas på att kunna använda den igen, så matte snodde tillbaka den efter ett kort tag. Sedan blev hon lite uppvirad och skällde på några stackars små orienterare, som inte verkade märka av henne. Sedan var det två andra små söta orienterare som kom fram och hälsade på henne och sa att hon var så fin. Är det fel att visa en klöv för små barn? Ja ja, de verkade inte så förskräckta, och de frågade ju vad hon gjorde ute i skogen med "snitslarna". Nästa gång jag lägger spår vill jag inte ha någon vind alls.

Kvällens spårkurs gick jättebra. Salsa tyckte det var lätt. Nu vet hon hur det funkar, så nu tycker hon att hon kan hinna med att sniffa efter lite andra saker också. Riktigt så är väl inte tanken, vi får träna att hålla oss till spåra "rätt" spår. Det var så roligt att se de partier där hon verkligen sprang fram på rätt linje så att matte var tvungen att springa, ducka och hoppa i snabb takt för att hinna med. Det är en utmaning att vara på den sidan linan också! Lustigt nog slumpade det sig så att hon fick spåra över ett brett dike denna gång med, men det gick så bra så. Matte plumsade mitt i när hon spårade, men har ju världens bästa stövlar, så det var ingen fara. Salsa tyckte det var så roligt att få bada lite att hon "spårade" lite extra i vattnet en sväng när spåret vinklade sig tillbaka mot vattnet. Hon var dock inte svår att få tillbaka till torra land. Förutom en sväng där hon tokskyndade åt galet håll, men sedan gick tillbaka, så gjorde hon så jättebra ifrån sig. Som matte blir man så stolt! I helgen blir det inga egna spår, och på måndag så ska stygnen på magen tas, men på tisdag kanske vi kan få till ett spårläggande om matte bara biter ihop och använder tiden efter jobbet effektivt. Mycket lyckad och trevlig kväll!

Tänk vad vi har hunnit med sedan sista gången jag skrev. Salsa har återhämtat sig bra sedan sin hemska tamp med magomvridning. Vi har tagit det lugnt ett bra tag och Salsa har ätit upp sig. Vilket inte Salsa klagar på direkt! Eftersom hon bevisligen är känslig i magen så får hon numera mat ca 4 gånger om dagen. I början var det riktigt besvärligt med en hund som många gånger om dagen (och tidig morgon och sen kväll) skriker, ja skriker, efter mat. Hon får numera bara uppblött foder och har inte spytt en endast gång sedan hon fick börja med det. När det är uppblött ser det också mera ut i matskålen. "Tjohoo!" är Salsas reaktion till det. Nu har hon dock vant sig vid att få mycket blöt mat fyra gånger om dagen och skriker inte längre, vilket matte jublar över.

Nu i onsdags så har Salsa varit inne hos veterinären och opererat sig för att sätta fast magsäcken. Operationen gick smidigt och Salsa kom ut lite omtäcknad med glad när jag hämtade henne på eftermiddagen. Det gick i snigelfart hem (vetten hade sagt att det var okej att gå lilla vägen hem). Väl hemma tog vi det lugnt och myste. Torsdag och fredag fick Salsa vara hemma från dagmatte och matte kom hem på lunchen.

Lördag förra veckan började Salsa och matte en viltspårskurs. Man kan inte säga att det bara är Salsa som började, matte behöver också tränas upp! Det var ett glatt gäng som samlades på lördagförmiddagen. Matte hade inte fått så mycket sömn natten till lördag så hon var minst sagt redo att somna när som helst. Salsa, som nu löper, tyckte att kursdeltagarna var hemskt intressanta, särskilt en kille som hette Tryggve. "Wow, vilken läckerbit! Han vore något att ha som pappa till mina valpar. " sa hon entusiastiskt till matte, som inte delade Salsas glädje. När det var Salsas tur att gå spår så gick det mycket långsamt, men framåt. Det svåraste i första spåret var att överhuvudtaget fatta vad som gällde. När hon kommit fram till första klöven var det verkligen som att det var en glödlampa som tändes över Salsas huvud. "Aha! Var det en så'n här som vi letade efter? Den är ju smaskens!". Första spåret var rakt, nästa var en vinkel. Vinkeln gick betydligt snabbare, nu när Salsa visste vad som var poängen med allt tjohej. Klöv nummer två hittades och vi återgick till gruppen. Det var lite drygt att sitta och vänta på att få gå spåret i ca 1-2 h, eftersom vi tvåbenta kursdeltagare lade spåren själva. Det var dock en lyckad dag och förutom att matte längtade ihjäl sig efter att få sova så längtade vi till nästa kurstillfälle, kanske av lite olika anledningar dock! Kursen går ute i bushen så vi var minst sagt glada att få skjuts in till Örebro igen av en kursare som skulle till M-berg. Självklart var det även detta ekipage som 50% bestod av Salsas ivriga kärlek, Tryggve! Tryggve gjorde ganska snart inpå avfärd emot Örebro ett kärlekshopp ifrån bagageutrymmet till baksätet för att nå den svarta undersköna damen i framsätet. Bilen stannade, Tryggve fick banning och placerades igen i bagageutrymmet där han sedan suktade efter sin dam på avstånd. Damen suktade även hon, på avstånd.

Andra kurstillfället var nu i torsdags och det gick ganska bra. Salsa hade lite glömt av sedan sist vad det handlade om (löpminnet är varken kort eller gott) så spåret, som nu bestod av enda ett spår med två vinklar blev lite för drygt för henne. Det var ändå ett bra träningtillfälle för både henne och matte, som gjorde sitt bästa att hantera linan, vilket INTE  är det lättaste! Vi fick med oss två klövar hem att träna med. Blod skulle inköpas på ICA.

Inköp av blod var lättare sagt än gjort. På kursledarna lät det som att det bara var att traska in i närmaste mataffär, riktigt så enkelt var det inte. En del av de förfärade handlare matte mötte i telefonen verkade tro att det var en "vampyr-wanna be" de fått på tråden. På 11:e försöket blev det dock napp och matte var lycklig att hon fattat telefonen innan det drogs ut för att handla blod. En parentes är att väl på plats visade sig mataffären vara ett riktig fynd. Matte hittade grynkorv (som jag längtat!) och en massa andra udda finfina saker som inte finns att få tag i i andra Örebroaffärer. Klädnypor och sugrör inköpes också, samt en fin marinad och engångsgrill som användes till kvällen. Härligt!

Nu, idag, så har matte lagt sitt första spår på egen hand, tillsammans med assistans som villigt stått till hjälp med med klädnypor och färgglada sugrör (kunde inte för allt i världen hitta snitselband någonstans!). Två timmars liggtid med shopping och sedan hämtade vi Salsa. Salsa fattade direkt vad det handlade om och gick på JÄTTEBRA! Både matte och J. var mycket imponerade av hennes insats. Eftersom jag inte ville gå på för hårt så lade jag ett rakt spår och ett med en vinkel, som första gången. Salsa ångade på så mycket att hon gick på spår 2 innan matte ens fattat att hon gått klart det första! Notering till mig själv att ha större avstånd mellan spåren nästa gång. Hon var så duktig! Det blåste dock lite granna, så hon gick lite annan väg än blodets väg i vinkeln, men matte visade på vinkeln och då tog hon språngmarsch direkt till klöv 2 som hon triumferande tog i munnen! Duktig hund och mycket lyckliga tvåbeningar åkte hem efter Salsa gått sina två spår på mellan 10-15 min max. Det var riktigt roligt och en trött hund åkte med hem. Matte är så spänd över hur det kommer gå nästa torsdag på kursen!