Efter bajs kommer bus
Det är så komiskt att varje gång när vi varit ute och Salsa bajsat så dansar hon en segerdans av lycka. Helst vill hon ha kopplet i munnen och riktigt stoltsera. Så lustigt beteende! :)
Nu är Salsa och matte tillbaka i Örebro. Det känns allt lite lustigt att vara här igen när man vara borta i tre månader i sträck. Salsa verkade inte känns igen sig i varken området eller lgh. De första två dagarna var hon lite skeptiskt till var hon kommit, men nu verkar hon ha kommit till ro och är lugn och fin.. med det undantaget att hon gärna väcker matte på alla nattens småtimmar för att gå ut göra sina behov. Rigorös aktivering innan nattning och vattenborttagning gör inte så mycket, men förhoppningsvis blir det n å g o n g å n g bättre.
Nu har Salsa fällt så gott som all sin sommar/valppäls och golven börjar återigen bli synliga, kvar finns en ruggig liten löphund. Hon blir allt lite ynklig av att löpa.. "det är såå synd om mig matte". Men hon har hälsat på de nya grannarna, som har en labbetös på besök nu ett tag, så det var ett uppskattat inslag. Hon har dessutom fått träffa den lilla JR terriern som ska bli hennes nya bästis..! :)
I övrigt för hösten så planeras inga resor direkt, mer än till skog och mark, men vem vet vad som kan dyka upp, matte kan ju få ett infall och åka upp till alla hundvänner i Sthlm!
Matte rapporterar:
Salsa har börjat löpa! :D Nu är hon på väg att bli en stor tjej! moderskänslor*
Sol och bad.. men nu är det regn
Nu är det regnväder, men vi tackar för att värmen inte försvunnit helt!
Nu är det klippt!
Lite hjärngympa
Här är, som lovat, lite "gamla" fina bilder. Först bilder ifrån Salsas första badtur i våras. Jag minns inte exakt när det var, men som syns på husses klädsel var det inte sommarsol än iaf, Men sådant har inte ofta betydelse för de små fyrfotingarna! Hon är såå liten på dessa bilder!
Några bilder ifrån en av våra utflykter. På dessa foton är det nästan "finn en hund"!
Men jag har ju glömt lägga in bilder ifrån vandringen i Vättlefjäll..!
1. 2. 3.
4. 5. 6.
1. Johan och Salsa gör i ordning inför lunchstoppet.
2. Matte plockar fram spännande saker ur ryggsäcken.
3. Salsa har blivit attackerad av myggor, stackars sötnosen (som iofs inte verkar bry sig alls om alla bitmärken).
4. Sova i tält är mysigt, då får man ligga tätt intill med en massa saker omkring sig.
5. En nyvaken matte i ett blött tält.
6. En nyvaken husse med fortfarande blöta sockar ovanför sig.
Vandringsrapportering
Vi traskade i regnet (med blöta pauser här och där) tills det var dags för middag som intogs av dyblöta vandrare vid "halvvägs-punkten", under tak, på en stängd rastgård under pågående skyfall. Salsa, som hela dagen traskat på utan de allra minsta klagomål tyckte inte alls det behövdes pausas så lång tid som det tog att tillreda middagen (bestående av, egentligen, hemskt äckliga brukköttbullar med brunsås och pasta som under omständigheterna var mycket goda), men hon blev glatt överraskad när hon fick se att husse i smyg fixat till middagen även till henne.
När vi ätit färdigt middagen traskade vi vidare i våra blöta kläder och blöta skor. Salsa, som blivit ordentligen avtorkad blev återigen blöt efter ungefär två tre steg i regngräset (det regnade för övrigt fortfarande även ovanifrån för det allra mesta). Eftersom vi passerat halvvägspunkten så började vi ganska omgående att leta efter en bra plats att slå upp tältet på. Efter en hel del klättring så beslöt vi oss för en plats på "en klippa på en klippa" och började slå upp tältet. Matte började fixa inne i tältet medan husse fixade utanför. Salsa hade direkt vid stoppet funnit en mysig plats i ljungen där hon lade sig ner och började mumsa på någon trevligt kvist. Efter bara en liten stund fick matte höra utifrån "Ta fram filten! Nu kommer hunden IN!!" Matte tog genast fram filten i chockad förvåning. Inkastad kom en Salsa och gav matte en halv hjärtattack (de är riktigt duktiga på att ge stackars mattar och hussar sådana de här små sötnosarna). Hon hade stora bölder över hela nosen. En jättestor vid vardera ögon bland annat. Matte fasade direkt att det var något livshotande, men förstod snabbt att det rörde sig om en allergisk reaktion mot myggor. Bölderna var alltså hemskt stora myggbett. Salsa brydde sig inte överhuvudtaget om myggbetten, men var glad att få komma in och mysa med matte i tältet. Hon ville bara slappa och sova. Hon var SÅÅÅ trött den lilla sötnosen. Matte, som tänkt att den lilla vovven kunde bli uttråkad i tältet hade köpt ett nytt tuggben för henne att roa sig med. Salsa blev jätteglad för benet och tugga entusiastiskt på benet.. cirka fyra gånger innan hon gav upp och lade sig tillrätta för att somna om. Matte och husse spelade kort inne i tältet till bakgrundmusiken (=spyregn som INTE ville sluta falla), innan även vi somnade.
Salsa vaknade på natten vid ca 02 för akut kissenödighet, och även en gång på tidiga morgonkvisten. Eftersom tältet inte var av allra bästa kvalité (läs: urusel kvalité) så var husse, som låg på ett underlag på ena utkanten i tältet lika blöt på morgonen som på kvällen ute i regnet. Matte. som låg i mitten på en luftmadrass, var endast blöt på huvudändan och fotändan. Salsa var inte blöt alls, och tyckte det var toppen att ha tvåfotingarna på samma nivå som hon själv var och knödde sig intill matte för att sova extra skönt på morgonkvisten på luftmadrassen med matte, istället för på sin filt.
Dag 2 vandrade vi vidare. Matte, som INTE tycker om blöta fötter, (ännu mindre nu än innan denna exkursion) ville nu bara komma fram. Eftersom vi hade den lilla tjejen med kunde vi dock inte bara trampa på för länge, utan var även denna dag tvungna att ta många pauser för att inte trötta ut den lilla sötisen. Vid 13-tiden var vi framme vid bilen igen (leden gick som en ringformation) och matte slängde omedelbart av sig sina blöta skor och sockar. Salsa visade klar ovilja att sätta sig i bilen. Kanske var hon rädd att vi inte skulle komma tillbaka till den roliga skogen igen. Men självklart ska vi göra om detta igen, dock eftersöker matte bättre väder, iaf uppehåll tills dess. Om inte det, så i alla fall ett tält som inte tar in vatten som ett såll! Överlag var detta en mycket lyckad utflykt! Bilder kommer...
En liten postnotering om Vättle"fjäll"; matte tycker inte att detta fjäll egentligen ska kunna kvalificeras som ett fjäll, utan snarare är ett mera utbrett berg av modell medel. Det är nog brist på riktiga fjäll såhär söderut i landet, så man tager tydligen vad man haver!
Vättlefjäll del 2
Önska oss lycka till, vi rapporterar när vi kommit hem igen,.. men antagligen inte förrän till helgen, matte räknar inte med att ha fått så dunderbra sömn. Matte är skeptisk mot tälts sömngivande kvalitéer.
Vandringstur
Blåbär är gott!
Vattenvovve
Storasyster var en skogshund, Salsa är på god väg att bli en vattenhund. Storasyster var i skogen nästan varje vecka, hon älskade att springa runt, apportera och söka (fast aldrig blev vi ngt bra på överlämningarna!). Salsa har fått bada så gott som var solig dag, och hon älskar det! Hon är inte någon mästare på att simma, hon vill helst bara att bakbenen ska flyta med och simma med bara frambenen, men får hon en apportering som är lite väl långt ut så sätter bakbenen igång att trampa! När vi går från vattnet studsar hon nästan fram. Det är som hon "kommer på" varje gång hur kul det var. Hon vill helst bara hoppa och springa av glädje.
Salsa har häromveckan (i onsdags) stukat en tå. Första dagen med dagmatte och matte möttes av en kraftigt haltande tjej i dörren när hon kom hem. På torsdagen gick matte till den lokala veterinärstationen (som för övrigt bestod av mycket trevlig, snabb, personal i fräscha lokaler). Röntgen visade på inga benbrott och veterinären sa att hon inte med säkerhet kunde se vad felet var, men att även hon kände att Salsa reagerade vid en viss led i ena tån på vänster tass. Det röntgen dock visade (som gjorde att flera stycken tittade på röntgenbilderna) är att Salsas tår i allmänhet står åt lite alla möjliga håll. Detta har jag reagerat på när jag klippt klor, men det var tråkigt att höra att de var så pass sneda och vinda. Veterinären sa att tår kan räta ut sig av sig själva. Om de inte gör det kan hon inte säga nu ifall Salsa kommer få men av det eller inte. Hon visar inga tecken på att gå konstigt eller ha ont av det, men det är klart man blir lite mammig och orolig.
*Ni som har syskon, hur står det till med deras tår?
I övrigt så växer Salsa bra och är en hemskt lugn och trevlig tjej. Hon hoppar sällan och får ofta beröm för att hon uppträder så fint. Dock hos mattes bekanta, där det fanns en "pipp"-galen hane, så hade hon lock för öronen och var inte alls den lydiga hund som matte är van vid. De är luriga ibland hundar, byter skepnad efter miljö!
I sommar bor Salsa och matte i Göteborg med Johan. Förutom att Salsa får träffa Johan mer än matte är vi både mycket nöjda med detta. Det är nära till bad (som vi utnyttjat flitigt) och nära till skog (som vi av någon konstig anledning inte utnyttjat alls?). Kommunikationerna hit ut är tyvärr urusla, eftersom vi bor en bra bit utanför Göteborg innerstad, men det är en jättefint, lugnt område. Lägenheten är liten värre, men uteplatsen desto större och bättre. (Lite galet med en uteplats som är större än hela lgh!)
Så hur går det med rumsrenheten?
Salsa har inte kissat eller bajsat inne på länge, dock är hon inte den bästa på att säga till högt och tydligt vad som gäller om hon behöver gå ut, det gäller att ha ögonen med sig. Det enda som annonseras med stor passion är när Salsa tycker att frukosten bör serveras. Då skriker hon. Jag överdriver inte. Hon s k r i k e r efter mat. Hon älskar mat och blir helt tokig om hon kan få lite att svälja (nej, inte tugga, så länge finns inget i hennes mun), och det gäller att vakta fingrarna om man ger henne något extra, vilket matte har fått jobba med att hon ska lugna ner sig med. Så, tillbaka till rumsrenheten: Hon är fortfarande mycket noga med att städa efter sig om hon bajsat i smyg. Smask, smask säger det och kvar finns bara lite små kluttar av att hon en gång gjort ngt på platsen. Hon tar till altanen om ingen har läst hennes tankar om att hon behöver ut på gräsmattan och bajsa. Hon är dock väldigt duktig med att gå till gallret och kolla om hon blir utsläppt innan hon hittar sig en plats på altanen. Igår, när matte duschade var hon däremot JÄTTEduktig och gnällde och höll sig tills matte kom ur duschen och kunde släppa ut henne. Matte blev, minst sagt, mycket glad över detta!
Hmm.. är det något mer jag glömt att skriva och berätta om? Hennes klor växer som ogräs, men hon har blivit duktigare på att vara lugn när vi klipper dem. Men jag kan förstå att det inte är det roligaste när man håller i tårna när de är så sneda och vinda. Hon piper av glädje (?) när matte hänger tvätt och tvättställningen råkar skallra till. När man kommer hem efter att ha varit borta ett tag så sjunger hon av glädje när man kommer in innanför dörren. Hon har en dagmatte de få dagar som matte och husses schema inte matchar; som betalas minst trefalt den "normala" taxan pga bekvämligheten med det extremt nära läget, vilket underlättar mattes pendling ngt hiskeligt. Hon är ganska bra på att apportera, men vill helst ha kvar det hon apporterat själv, men att lämna över går lättare i vatten. Inkallning fungerar bättre när man ropar "godis" än när man ropar "kom" (jaja, det är inte "ost" iaf!!). Nu vet jag inget mer på rak arm, så nu rundar jag av. Pussar till er alla från matte & Salsa!
Salsam balsam
1. 2. 3. 4.
5. 6. 7.
8. 9.
1. Salsas härliga sovstil i en trång tågvagn
2. "Fight!"
3. Tröööött..
4. Puss Puss!
5. Sova är skööönt på kallt stengolv
6. Ett leende på läpparna vid grillen
7. Badet, ett stenkast från dörren.
8. Efter bad och lek med småflickorna ser man ut såhär!
9. ..fast lite trött blir man också.
"Rassla den igen, matte!"
Sååå fin!
Tack för i lördags världens bästa "syster" med matte!
Vi tog en liten promenad vid Järvafältet så vovvarna fick springa och leka löst innan vi gick in i lägenheten, så att den värsta delen av pusskalaset kunde ske utomhus! Är det flattar så är det ju pusskalas, det går inte att undvika! ..men visst, det är ju faktiskt charmen men dessa hundar, hångelgalningar som de är! Väl inne fortsatte kalaset mer lugnt, de var både rätt utpumpade. Salsa, min lilla gullunge, var så trött att hon inte orkade gå fram till vattenskålen när hon dampit ner på golvet. Hon bara tittade på medan Hedda drack. Så matte hjälpte! Sååå sött! Bildserie finns nedan!
Så härligt var det att få träffa Heddas matte Lina, det är så skoj att umgås med folk som inte blir knäppa av allt hundprat som flyger ut ur munnen på mig!! :D Även en hel del skolprat blev det, blivande lärare som vi är både två. Tusen tack för ni kom och hälsade på, vi hade det så trevligt både jag och Salsa och vi ser fram emot att få er på besök här i Örebro!
Inga utställningsframgångar
Matte är lite dålig förlorare, så vi håller oss nog ifrån utställningar tills hon växt till sig. Jag tror vi satsar på ett framträdande per klass.
Kritiken löd följande:
6 mån.av utm. typ. Vack. huv. & uttr. Bra hals skuldra. Bra rygg, kors, svans. Rak överarm, Önskar mer förbröst. Bra bröstdj. Välv. bakställ. Bra benstomme. Platta tassar. Rör sig bra från sidan, skjuter dock upp sitt ländparti. Bra päls. Välpresenterad.
(Eller i mer läslig översättning:
6 månaders tik av utmärkt typ. Vackert huvud och uttryck. Bra hals och skuldra. Bra rygg, kors och svans. Rak överarm, Önskar mer förbröst. Bra bröstdjup. Välvat bakställ. Bra benstomme. Platta tassar. Rör sig bra från sidan, skjuter dock upp sitt ländparti. Bra päls. Välpresenterad.)
Förutom kritiken om tassarna tycker jag den nog var rätt rättvis, så den klagar vi inte på. :) Matte klagar på sig själv istället som inte fattar hur man ska göra för att ställa sin hund ordentligt.
Jättetrevligt sällskap hade vi i toppenvädret och det var så skoj att träffa Emma med familj igen. Och även mycket trevligt att träffa Hanna med familj i verkligheten! Tusen tack till er för att vi fick åka med er i bilen både fram och tillbaka, samt dessutom fotograferingen! Tack till Eva för hjälp med trimning och utställningstips!
Nu ska vi slappa tills Lina och Hedda kommer, det ska bli såå trevligt!!
Nu sitter matte med lördagens PM i handen!
Matte gjorde sitt bästa för att klicka in svansen och Salsa gjorde sitt bästa får att få så mkt kulor som möjligt av matte.. och i ivern så är hon inte så knusslig, mattes fingrar blir allt lite möra av vuxenhundständer också! :P
Så länge inte Salsa biter fingrarna av matte eller domaren så går det nog ganska bra på lördag. Matte förespråk följande kritik:
Glad och trevlig tik. Valp i rangelåldern, bakställ högre än framställ. I övrigt stor och robust för sin ålder. Aningen runda ögon. Lätt utställda tassar. Fint, stabilt kors. Rejält med päls, dock är pälsen aningen för vågig.
Det ska bli hemskt spännande att se hur det går på lördag!!
Snart göteborgare..?
Nu är vi iaf hemma, men bara över måndag-fredag. På fredag ska vi upp till Sthlm för att Salsa ska kunna delta i sin utställningsdebut på lördag! På fredag ska vi först till expertfrisör för klippning (och trevligt sällskap! ) hos storasysters uppfödare. På lördag dag utställning och på lördag kväll hundkväll med storasysters syster, urgulliga Hedda. Matte längtar massor. Salsam-balsam, vet det inte än, men hon kommer säkert vara minst lika glad som matte i helgen! :)
Matte filosoferar
Dixie fick träna att gå i koppel tidigt, Salsa har jag inte tränat att gå i koppel alls, och hon gjorde dessutom en sen koppeldebut (om man borträknar det symboliska koppelanvändandet hon hade när vi var på veterinärsrundor när hon var nyhemkommen). Efter det lösa fotgående vi tränade när hon var minsting här på gräsmattan så var det bara att trä över kopplet runt halsen och fortsätta spatsera, inga bekymmer. Numera hägrar tyvärr marken, med all sin härliga doft, så fotgåendet har försvunnit och matte har inte tagit tag i att få tillbaka det.
Det de har gemensamt, som de flesta reagerar och skrattar åt, är att de både mycket tidigt fick lära sig ett mycket viktigt första ord: KISSA. Matte såger högt, glatt och uppmuntrande till valpen varje gång den sätter sig ner på marken "KISSA KISSA" och efter bara ett litet tag vet valpen vad det är som efterfrågas och sätter sig på kommando, perfekt!
Rumsrenheten är helt galet vad det skiljer sig mellan dem. Dixie tog, vad matte upplevde det som, lååång tid på sig att bli rumsren (vilken sedan visade sig vara ett smått mirakel att hon överhuvuvdtaget kunde bli). Dixie skrek av frustration på nätterna för att bli utplockad ur hagen för att kunna kissa och bajsa ute, hon VÄGRADE att göra sådant i hagen. På dagarna kom det däremot pölar ett bra tag. Bajsade gjorde hon, i mattes ägo, endast en enda gång inne, och det var bland de allra sista veckorna och helt och hållet mattes fel som "bara" skulle göra lite till så skulle vi gå ut sedan. Salsa däremot har jag slitit och slitit med att få rumsren, det är verkligen jättesvårt. Hon håller sig i ett par timmar nu i vaket tillstånd, och upp emot tre timmar sovandes (förutom nattsömnen som nu sträcker sig till 7-8 tiden nästan alltid). Men att skapa en kommunikationslänk mellan mig och henne om hur vi ska förstå varandra i den viktiga meningen "det är dags för No 1 eller No 2, ta ut mig", det är ett gissel utan slut känns det som. Salsa verka anse att hennes sätt att, vilket hon ofta gör, gå och titta på mig och i en "talande" (definitionsfråga anser matte om den ska räknas som talande) snabb blick säga:
"Om du inte vill att jag ska kissa eller bajsa inne kan du ta ut mig nu.. om du vill alltså, annars gör jag det gärna inne, inga problem, jag hittar en plats så lätt så! och städningen efter bajset, det sköter jag."
Ja, det var allt detta som alltså kommuniceras i en snabb blick som matte måste förstå direkt för att slippa svabba eller förbanna sig över en bajsätande hund. DOCK måste sägas att hon blivit mycket bättre på att vänta med att kissa tills hon kommer ut (eller så är det matte som tar ut så hon inte får en chans) så pölarna är inte lika frekventa inomhus. Bajset däremot... hmm.. "det matte inte ser har matte inte ont av" verkar vara Salsas filosofi, och när jag ser henne i sällskap av bajs, hennes eget eller någon annans då äter hon inte.. men som råtta på borta dansar hon glatt när matte inte ser och smaskar så fort hon kan i sig det hela. BLÄ, det finns inget mer passande ord, BLÄ är vad jag tycker om det. Men men, det är bara att kämpa på och banna det man ser som är fel och prisa det som är bra. Shizofreni torde vara en tämligen praktisk egenskap som hundägare... suck*
Det som skiljer uppfostran mellan de två åt är självklart mycket beroende på deras personlighet. Dixie, den underbara lilla ängeln, var en mes som heter duga, vilket Salsa inte är, så korrigering av beteende dem emellan har varit betydligt annolunda. Dixie var inte alls lika kelig som Salsa är. Det fanns inte, och kommer aldrig finnas någon som är så härligt att ha i knät som Dixie (blir tårögd bara jag tänker på det), men det är verkligen mysigt att ha en hund som Salsa som bokstavligt talat kommer och ber om att sitta i knä och mysa. Det värmer hjärtat mycket.
I stort så hade Dixie mycket mer av ett "hundliv" än Salsa har. Salsa får vara med mig på allt jag gör som inte har en hundar förbjuden skylt på, vilket självklart även Dixie fick. Men med Dixie tränade vi som sagt mycket mer, Salsa har fått ett mycket mer "människoaktigt" liv. Självklart är inte detta modellen för all framtid, men det känns heller inte helt fel att vänta lite med all träning och bara låta henne vara valp, självklart med diciplin, men utan samma drive i inlärningen. Huvudsak att hon uppför sig väl emot folk och fä och är en glad och trevligt hund, så får resten komma senare. Förhoppningen är ju att hon ska få vara del av min flock ett bra tag framåt, och då hinner man ju med allt det andra också i sinom tid, eller hur?
Dixies favvokommando var "gå och lägg dig", för då visste hon att det vankades något gott, och hon sprang direkt och lade sig, förväntansfull. Salsa favvoord/tecken är MAT, hon kan knappt hålla sig för att förstå "gå och lägg dig", det är bara foderkulor som dansar framför hennes ögon!
Snabb avslutning nu eftersom matte insett att en hel timme försvunnit under vilken hon egentligen borde ha förberett sig för dagens hårda pluggande.. men en del av allt som snurrar runt i huvudet fick även snurra ner på tangenterna. Kram till er alla mina härliga hundvänner, jag följer er alla med stort intresse!
Kalvåldern!